Amning: en lönsam investering

EKONOMI står ofta högt på dagordning, såväl hos regeringar som i enskilda hushåll och brukar vara ett populärt samtalsämne. Trots detta är det ekonomiska värdet av amning knappt uppmärksammat. Genom årets världsamningsvecka vill WABA öka medvetandet om de ekonomiska fördelarna med amning och påbörja aktioner för att skydda, främja och stödja amning som en av de bästa hälsoinvesteringarna för en nations framtid. 

Målsättningen med Världsamningsveckan 1998 är att: 

• öka folkets medvetande om det ekonomiska värdet av amning vis a vis den höga kostnaden av flaskuppfödning; 
• presentera konkreta data om de ekonomiska fördelarna av amning och om de höga kostnader av flaskuppfödning som kan användas för att inspirera och stödja befrämjandet av amning; 
• uppmuntra regeringar att uppskatta det ekonomiska värdet av amning för hela samhället och behovet av att budgetera för amningsfrämjande åtgärder i statsbudgeten. 

Amning gynnar samhället på många olika sätt, och dessutom är ekonomiskt fördelaktigt. Enskilda hushåll, arbetsgivare, hälsovårdsinrättningar och regeringar, alla tjänar på att stödja amning. Att investera i amning är en investering i en nations framtida hälsa 

• Hushåll sparar pengar genom att inte köpa bröstmjölksersättning och tillvänjningskost. Dessutom blir kostnaderna för mediciner och sjukhusbesök lägre eftersom ammade barn blir mindre sjuka. 
• Arbetsgivare tjänar på lägre personalomsättning och sjukfrånvaro, förbättrad produktivitet och personal lojalitet. 
• Hälsovårdsinrättningar sparar pengar på två sätt: lägre kostnader vid drift av amningsvänliga sjukhus och för behandling av sjuka barn (förutsatt att de flesta barn ammas). 
• Regeringar sparar dyrbar hårdvaluta genom lägre import av bröstmjölksersättningar och barnmat och på hälsovårdskostnader eftersom man har en friskare befolkning. 

En del av det ekonomiska värdet av amning kan också ses om man ser på vad det skulle kosta att ersätta den i både pengar och tid för: 

• artificiell barnmat som ersätter den, 
• redskap och bränsle för att på ett adekvat sätt tillreda maten, 
• det ökade behovet av preventivmedel för att ersätta det barnbegränsande effekten av amning, 
• det ökade behovet av järn och andra näringsämnen för att ersätta det forlorade menstruations-hämmande effekten, 
• den fysiska och emotionella skadan hos både modern och barnet av artificiell uppfödning, även korrekt utförd, 
• den skada på den intellektuella utvecklingen hos barnet pga artificiell uppfödning även korrekt utförd. 

Eftersom amningens fördelar täcker flera aspekter alltifrån hälsa till sociala livet är det svårt att mäta dess ekonomiska effekt. Hursomhelst har flera forskare utvecklat metoder för att uppskatta de finansiella besparingarna för enskilda hushåll, institutioner och regeringar när amning praktiseras. 

• Ofta är det ungefär tre gånger så dyrt för ett hushåll med artificielluppfödning än amning. 
• Amningsfrämjande åtgärder såsom Amningsvänliga sjukhus kampanjen har resulterat i en ökning i amningsprevalens (exklusiv) från 10% till 53% under perioden 1991-1996. 
• I USA, har det beräknats att sex månader exklusiv amning sparar $450-800 per familj i välfärd och hälsovårds kostnader. Behandlingen av spädbarns diarré pga utebliven amning kostar $291 miljoner per år; respiratoriskt syncytial virus kostar $225 miljoner; insulin-beroende diabetes mellitus (IDDM) $10-125 miljoner; och otitis media $660 miljoner. 
• I Storbrittanien, kostar flaskbarns diarré ca £41,5 miljoner (pund) per år i enbart sjukhus kostnader. 
• I Australien, beräknades att om amningsprevalensen ökade från 60% till 80% vid tre månaders ålder skulle man spara $11,5 miljoner per år på enbart fyra sjukdomar (otitis media, IDDM, gastrointestinala sjukdomar och eksem). 
• I Norge, producerades 8,2 miljoner kg bröstmjölk under 1992. Denna natur resurs som norska sjukhus betalar US$50 per liter för skulle ha ett värde av $400 miljoner. 
• I Singapore, var man tvungen att betala US $1,8 miljoner för bröstmjölksersättningar när amningsprevalensen (vid 3 månader) sjunk från 71% till 42%. 

Samtidigt som samhället bör uppskatta det ekonomiska värdet av amning, bör man först och främst värdera amningens fördelar för mänsklighetens välstånd- att upprätthålla, vårda och nära livet under de första 6 månaderna och framöver. 

Amning är en rättighet för alla kvinnor och barn och därmed bör denna rättighet skyddas. Ekonomiska beräkningar hjälper oss att vidare uppskatta det generella värdet av amning och bröstmjölk. 

Vad du kan göra för att börja organisera 
Världsamningsveckan 1998 

• Samla så mycket fakta om de höga kostnader som artificiell uppfödning medför och sprid denna information genom media och pressen. 
• Uppmana lokala forskare och hälsoinrättningar att begrunda de ekonomiska fördelarna med amning i olika delar av samhället. 
• Ta kontakt med konsumentgrupper och skolor för att diskutera de ekonomiska fördelarna av amning. 
• Skriv brev till hälso och handels departementet och föreslå att bröstmjölksproduktion räknas som nationell tillgång. 

WABA är ett globalt nätverk av organisationer och personer som hävdar att amning är en rättighet för alla barn och mödrar och har därmed förpliktigat sig att skydda, främja och stödja denna rättighet. 

WABA arbetar för att leva upp till Innocenti deklarationens mål och gör detta i samarbete med UNICEF. WABA tar inte emot sponsring från något företag som producerar bröstmjölksersättningar, redskap för bröstmjölksersättning eller tilläggskost. WABA uppmanar alla deltagare i Världsamningsveckan att respektera och följa denna etiska ståndpunkt. 

( Thanks to Amal Omer-Salim/ICH - University of Uppsala, Sweden
for this translation)